vendredi 4 octobre 2013

Ma musique du vendredi (51): Lyy



Une des meilleures chansons suédoises entendues depuis longtemps! De quoi vous réconcilier avec ce pays plus complexe qu'il n'y paraît... Mais là n'est pas la question aujourd'hui. Superbe mélodie en crescendo interprétée par le groupe Lyy, voix envoûtante et, un comble, le visage de la chanteuse n'apparaît jamais dans la vidéo que je vous propose. C'est tout juste si on distingue une silhouette, en haut d'un escalier, dont on devine, parce que son bras bat la cadence, que c'est elle qui chante Förgäves uppå stigen, alors que dans la soute, les gars assurent la rythmique. A écouter à plein volume!




La chanson est inspirée d'un psaume composé par un gars de l'Östergötland, Samuel John Hedborn, Lantflickans klagan, qu'on peut traduire par La complainte de la fille du pays. Une fille qui se morfond en attendant l'homme qui saura la sortir de là... Elle en rêve, elle en crève. Le texte complet en v.o.:

Förgäves uppå stigen jag dig att möta går.
Jag lyssnar, ropar och jag lyssnar åter.
Det vädret är som blåser, det böljan är som slår.
Men vännens röst sig intet höra låter.
Se skyarna de gå,
och böljorna de slå!
Så vandra mina tankar och ingen vila få,
förrän jag finner vännen, som jag söker.

En vinter har förflutit - den vintern var mig lång,
jag önskade den mången gång till ända!
Du var i mina drömmar, du var uti min sång,
du var i mina tankar vid min slända.
Men våren återkom
fast grön dock glädjetom.
En annan fått det hjärta som var min egendom.
Jag aldrig därpå tänker utan tårar.

När duvan blivit änka hon sig till freds ej ger,
och hennes hjärtesår kan ingen lisa.
Men döden henne finner, när solen skridit ner,
och sluter hennes kval och klagovisa.
Som hennes domnar av
mitt hjärta med sitt kvav,
och liksom gröna trädets, som fälldes i sin sav,
skall snart mitt unga hjärteblod förstelna. 


Source: Dagensvisa.com 

PS: les curieux seront heureux d'apprendre que la chanteuse, Emma Björling, a un visage (agréable) et qu'elle peut aussi bien chanter Le Bonheur (Lyckan) que la mélancolie.

Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire